Sommarblommor i Riddarhyttan

by caltex 2. juli 2017 14:00

På väg hem från Per & Camillas logfest i Edsbyn passerade jag Riddarhyttan och passade på att byta gardiner i köket. Det skulle ha blivit utfört förra helgen men sköts upp på grund av ett späckat program. Jag noterade att flera av växterna i trädgården blommade för fullt och passade på att ta några blider på grannlåten. Mest glad är jag åt den vita pionen nedanför trappan:

Vit pion x5.

Vit pion.

Efter att ha fört en tynande tillvaro sen 90-talet då det bara blev 1-2 knoppar i den, har den de senaste åren kommit igen bra. Jag har ingen förklaring till detta, men i år var det sju knoppar  av vilka fem nu är fullt utslagna. Jag kommer knappt ihåg när den såg ut så här senast. Det är bara att hoppas att återhämtningen fortsätter. Det har varit tvåsiffrigt antal på den tiden den var riktigt stor, och det skulle vara trevligt om den kommer dit igen.

Stjärnflocka.

Del av Stjärnflockan.

Stjärnflockan håller sig till sin anvisade plats i rabatten under balkongen på västra gaveln, men blommar lika rikligt som den brukar. Om det inte vore så att jag alltid tyckt att blommor gör sig bäst på växten de sitter på, skulle jag vara frestad att plocka av en bukett och ta med till Västerås.

Halvhjärtad spirea.

Halvdan Spirea.

Däremot är det ingen vidare sprutt på spirean detta år. När jag skulle binda upp den för ett par veckor sen (bara det en försening, normalt sker detta i månadsskiftet maj/juni) var det knappt så det behövdes. Men traditioner är traditioner. Som synes är den tämligen låg och blommar inte alls lika mycket som den brukar. Jag får gräva lite i jorden och strö på övergödning nästa år så blir det nog ändring på detta.

Tags: ,

Damrallyt i backspegeln: 2008

by caltex 27. juni 2017 18:52

Starten på DamRallyt i Västmanland 2008 bjöd på mulet och svalt väder, men det hindrade inte de entusiastiska deltagarna från att visa upp sig från sin mest fördelaktiga sida. Detta var också året då den ökända Ford-ligan gjorde trakten osäker. Kanske Nina & co:s bästa iscensättning någonsin? Här är gränsen mellan concourse d'elegance och cosplay flytande...

Nåväl, det var relativt gott om tid för att gå runt och ta bilder av akipagen inklusive passagerare. Här är några exempel på hur det såg ut detta år:

Ekipagen parkerar längs Svartån.

Deltagarna rullar in och parkerar längs Svartån.

Picknick framför Volvo Amazon.

Picknick framför Volvo Amazon. Kolla korgen!

Prickigt så det förslår!

Prickigt så det förslår! PeO försöker få med damerna på video.

Långa klänningar i 1965 Ford Galaxie Convertible.

Långa klänningar i 1965 Ford Galaxie Convertible.

Mindre än så här blir knappast bil med husvagn.

Kortade Minin Minimum. Kompaktare än så här blir knappast bil med husvagn.

Symaskinstema i Morris Minor Cabriocoach.

Mera engelskt: Symaskinstema i Morris Minor Cabriocoach.

Ytterligare engelskt: Makramé och MGB GT.

Ytterligare engelskt: Makramé och MGB GT.

Rättning av kjolen före start.

Bäst att rätta till kjolen före start. 1964 Chevrolet Impala 2-dörrars hard top.

Men hur var det då med Ford-ligan? Tja, deras rykte hade spridits vida omkring efter att de omskrivits i Vestmanlands Läns Tidning (och fångats på bild under flykten från ett rån):

Ford-ligan skapar rubriker.

Ford-ligan (Nellie Dee, Lizzie Gerson & Keely Froberg) skapar rubriker.

Och det gick som ett sus genom publiken när en till synes alldeles ny 1934 Ford Fordor rullade in på startområdet. Det kunde väl inte vara... men jo, det var det:

Kia, Lisa & Nina som bankrånare.

Ur klev Kia, Lisa och Nina i de flapper-utstyrslar som var den högst fiktiva Ford-ligans kännemärke. Som accessoarer hade man naturligtvis maskingevär av Thompson-modell. Ligaledaren Nina blossade på en fet cigarr medan Kia & Lisa rökte en cigaretter i osannolikt långa munstycken. Av allt de har hittat på under årens lopp är nog detta min personliga favorit eftersom det är så mycket tankearbete som ligger bakom; iscensättandet med falsk dagstidning, rätt tillbehör autentiska i minsta detalj och sen flapper-klänningarna som pricken över i. Det var väldigt mycket attityd och girl-power över det hela.

Klicka på bilderna för större versioner med tydligare detaljrikedom. Fler bilder finns i detta galleri.

Tags:

Design | Fordon

Damrallyt i backspegeln: 2004 och 2007.

by caltex 25. juni 2017 18:08

I år blev det inget Damrally i Västmanland; det ställdes in på grund av diverse orsaker och det är naturligtvis tråkigt. Men då tar jag istället tillfället i akt att visa några av de finaste och mest fantasifulla ekipagen från tidigare år när jag varit på plats med kameran. Men först några bilder från 2004:

Lotta, Vibeke & Barchetta.

Lotta, Vibeke & Barchetta.

Det året hade min dåvarande arbetskamrat Vibeke uttryckt ett önskemål om att delta, men eftersom hon inte hade något lämpligt fordon erbjöd jag henne att hon skulle få låna min Fiat Barchetta om det skulle vara tillåtet att delta med en relativt ny vagn. Det var det, och tillsammans med väninnan Lotta ställde man up med årsmodellen angiven som "retro 1966". För att ta fasta på detta hade utnyttjat både föräldragenerationen och generationen före dennas resurser och förklätt sig till Monica Vitti (Lotta) och Jane Asher (Vibeke). Vibekes klänning hade burits av hennes mor på 60-talet så den var helt autentisk.
PeO visar vägen för Polisen.   Lotta & Vibeke  på väg.

PeO Häggström visar vägen för polisens Valiant samt Lotta & Vibeke på väg

Under dessa tidiga damrallyn var det tradition att kortegen leddes av Polismuseets 1974 Plymouth Valiant som kan behöva komma ut och röra på sig ibland så den inte beckar ihop. Vid dessa tillfällen naturligtvis bemannad av två kvinnliga representanter för "Västerås finaste" (som det brukar heta på utrikiska) i korrekta 70-talsuniformer.

Det gick faktiskt så bra för tjejerna att de kom på tredje plats i klassen för övriga deltagare utan klubbtillhörighet, och de hade mycket kul efter vägen. Men året därpå var åldern på de deltagande fordonen satt till minst 30 år, något som gällde till förra året då en modern Ford Mustang tilläts vara med... Mer om damernas äventyr med Barchettan i Damrallyt finns att läsa här.

Bilderna från 2004 är skannade från negativ, men 2007 hade jag skaffat digitalkamera så från detta tillfälle finns det långt fler bilder tillgängliga (samtliga från starten på Fiskartorget).

Färgmatchad Hundkoja.

Färgmatchat i Hundkoja.

Pia, Ulrika och Chevrolet Vega.

Pia och Ulrika, hundtandsmönstrade i Chevrolet Vega.

Karin, Annette & 1947 Chrysler New Yorker.

Karin och Annette fikar framför sin magnifika 1947 Chrysler New Yorker.

1966 Ford Galaxie och OP-mode.

1966 Ford Galaxie och OP-mode.

Grönt och vitt framför Buick.

Mycket elegant gäng framför grön Buick. Less is more!

Söndagsutlykt 1947 i Buick Super.

Söndagsutlykt 1947 i Buick Super?

Det är något visst med uniform!

Nina anför trupperna i Dodge Weapon Carrier.

Gräsligt grön 1970 Dodge Challenger.

Gräsligt grön 1970 Dodge Challenger och passagerare i rätt mundering.

Badnymfer i Morris Minor Cabriocoach.

Badnymfer i Morris Minor Cabriocoach.

Två damer på fotsteget till 1933 Chevrolet 3-fönsterkupé.

Två damer får plats på fotsteget till 1933 Chevrolet 3-fönsterkupé.

1966 Ford Thunderbird i vinrött och scarfes i samma färg - snyggt!

1966 Ford Thunderbird i vinrött och scarfs i samma färg - snyggt!

Det här är bara ett urval av de bilder som finns i detta galleri. Och om man klickar på dem så blir de större.

Tags:

30 år sedan första USA-resan

by caltex 18. juni 2017 18:17

Idag, 18/6, är det precis 30 år sedan jag tillsammans med Olof Siverbo och Johan Andreasson satte fötterna på amerikansk mark för första gången. Olof och jag hade planerat denna resa i nästan ett år, och någon månad före avfärd bestämde sig Johan för att haka på. Vi var borta ända tills 24:e juli och besökte New York, Washington, Orlando, Miami, Key West, Las Vegas, San Francisco och Los Angeles. Idag förstår jag inte hur vi stod ut med att vara borta så länge!

Vi inledde vår vistelse med att bo 8 dagar hos vår vän Ken Bausert i East MeadowLong Island och fick tack vare detta en utmärkt introduktion till livet i det amerikanska samhället ur ett liberalt medelklassperspektiv. Redan efter en dag (då vi såg mina favoritflickor i The Bangles framträda på Jone's Beach Theatre) följde Ken och hans bättre hälft Rosalie (Ro) med oss in till Manhattan där vi bland annat gjorde de på den tiden talrika affärerna som sålde begagnade vinylskivor osäkra. Det är efter detta som denna bild togs tjugonde juni 1987:

Olof, Johan, jag & Ro.

Olof, Johan, jag & Ro 1987-06-20. (foto © Ken Bausert)

Här tar vi igen oss på ett par bänkar på Father Demo Square i Greenwich Village efter att ha shoppat skivor hela dagen. Jag kollade gatuvyn på Google maps och upptäckte att Joe's Pizza lever kvar, men verkar ha flyttat ett steg åt höger in i coffee-shopens lokaler. Vi ser alla olika ut: Olof fortfarande full av energi, Johan behagligt avslappnad och jag själv lite trött (ser det ut som). Jag var nog jet-laggad. Av påsen jag håller i att döma var vi bland annat hos Vinyl Mania, salig i åminnelse. Inte många av de klassiska skivbutikerna finns kvar, så jag är tacksam över att vi fick uppleva dem när de stod på toppen före CD-skivans riktiga genombrott.

Det var också denna dag som jag fick smaka min första riktiga ice-cream soda och äta den för New York karakteristiska kinamaten. Dock inte hos Wo Hop utan Hong Fats som vid denna tid fortfarande var bra (enligt Ken). Senare slutade han äta där helt och hållet. På kvällen gick vi till Hayden Planetarium och såg laserbilder till musik av gruppen Genesis. Och på vägen hem körde Ken en omväg under George Washington-bron och vidare in i Harlem där han inte ville att bleka svenskar skulle fnutta runt på egen hand. På söndag och måndag fick vi sköta oss själva, men det är en annan historia. 

Klicka på bilden så går det lättare att se alla detaljer.

Tags:

Resor

Gustafskorv och brie på siktkaka

by caltex 17. juni 2017 10:50

När jag nyligen åkte från Frövi till Krylbo för att studera järnvägsarkitektur åts det en lättare lunch på 56:ans Café som numera finns i anslutning till vänthallen i Krylbo Central. Där fick jag en smörgås med den något otippade kombinationen Gustafskorv och brieost och det visade sig smaka så bra att den måste återskapas hemma i köket. 

För detta ändamål inhandlades 400 gram Gustafskorv, en lagom stor bit brieost av medelkvalitet samt siktkaka från Johanssons bageri i Sala (närproducerat skall det vara, dessutom är det en av de godaste).  När osten nått lagom temperatur och konsistens satte jag igång med skapandet.

Siktkaka med Gustafskorv & brieost.

Siktkaka med Gustafskorv & brieost.

Jag delade siktkakan i 1/4-delar som sen i sin tur delades på mitten. Osten skars i centimetertjocka skivor och på varje underdel placerade jag sen osten under tre skivor av korven, ungefär 8 millimeter tjocka. Det täckte precis allt tillgängligt utrymme på brödet. Smör beddes endast på överdelen för jag tyckte det var onödigt med mera eftersom osten i sig var väldigt krämig och nog skulle hjälpa till att hålla ihop smörgåsen. Sen flyttade jag ut alltihopa på min balkong där det avnjöts med ett glas kall ekologisk mjölk. 

Mellanmål på balkongen.

Mellanmål på balkongen.

Resultatet var minst lika bra som den jag fick i Krylbo. De milda smakerna av korv och ost passar mycket bra tillsammans och det var nästan onödigt med smör på brödet. Nästa gång skall jag pröva att använda mig av kokosolja som är nästan helt neutral i smaken. Möjligen är jag part i målet, men jag tycker faktiskt att siktkakan passar bättre än tekakan som användes till urspungsmackan. Men det är helt och hållet en smaksak. Den här kommer jag definitivt att äta fler gånger.

Tags: ,

Mat & dryck

Rhododendron-frossa

by caltex 16. juni 2017 18:28

Rhododendron blommar för fullt!

Förra året var något av ett mellanår vad gäller min Rhododendron-buske i Riddarhyttan. Det var inte alls så många knoppar i den och blomningen blev därefter. Jag misstänkte att det skulle bli annorlunda i år, och som synes besannades mina farhågor för nu blommar den så det heter duga. Nedanstående bilder från i söndags, 11/6.

Rhododendron från sydsidan.

Rhododendron från sydsidan.

Framför allt så har det blivit blommor längre in på grenarna vilket gör att den från några meters håll ser helt tät ut. Den röda blommade dessutom senare än normalt så jag fick uppleva både den och den lila i stort sett helt utslagna, men utan att någon av dem slokar. Visst är det en imponerande syn?

Rhododendron sedd från trappan.

Rhododendron sedd från entrétrappen.

Jag räknar med att blomsterprakten håller i sig över helgen, men till midsommar har den säkert börjat vissna ner. Det är sen det hårda arbetet med att plocka av blomresterna tar sin början. Ett normalt år brukar jag kunna fixa det på fyra tillfällen, men jag fruktar att det i år kommer att ta längre tid än så att få det gjort. Å andra sidan kan man ju lyssna på något bra poddradioprogram medan man plockar.

Blodnävan blommar.

I rabatten framför huset blommar nu Blodnävan. Det slog mig precis att det i år, 2017, är femtio år sedan mina föräldrar tog med sig den hem från Gotland där vi varit på en veckas sällskapsresa med buss under sommarlovet. På Gotland växer den överallt, så en planta stoppades i plastpåse tillsammans med lite jord som hölls fuktig på vägen hem, och den tog sig sen rejält. När den var som störst på 80-talet täckte den mer än en halv kvadratmeter. Numera är den något blygsammare till omfånget, men växer ändå upp och blommar varje år. Ett trevligt semesterminne.

Tags:

Design

SIS 2017 - Årets festivalfynd

by caltex 15. juni 2017 18:39

Tyler Cross, Tjejerna på Höjden, Mildh & Fromm. Utställarbrickor samt Siri-knapp.

Här ovan ses mina tämligen blygsamma inköp på årets seriefestival. Som vanligt måste jag ta mina begränsade utrymmen med i beräkningen när det beslutas om vad som skall införlivas i seriebiblioteket, men i år var det ganska ekelt att bestämma sig för detta:

Tyler Cross från Albumförlaget såg ut som den typ av kriminalserie med inslag av noir som jag brukar tycka om, så den var självskriven eftersom förläggare Jonas Anderson börjat göra förhandsreklam för den redan när den låg på tryckeriet. Blir säkert bra som sommarläsning!

Frida Malmgrens Tjejerna på Höjden hade jag avsiktligt skjutit upp inhandlandet av till detta tillfälle så att hon skulle få chansen att signera den åt mig. Vilket hon också gjorde. Jag tycker minst lika bra om denna som jag gör om Lina Neidestams Zelda. De har vissa beröringspunkter, men humorn i dem skiljer sig åt en del. I Zelda känns det som det är på riktigt medan huvudpersonerna i Tjejerna på Höjden alltid verkar lätt distanserade från verkligheten de lever i.

Att lyckas skriva en intelligent och actionspäckad äventyrsserie som utspelas i Sverige och få den publicerad i Fantomen är en rejäl prestation, så när Ades Media ger ut Göran Semb & Carlos Pedrazzinis Mildh & Fromm i en samlingsvolym måste man helt enkelt investera i denna. Att Göran satt och signerade gjorde beslutet ännu enklare. Hans bakgrund i Hemvärnet borgar för att alla vapen och annan stridsutrustning är korrekt återgiven. Det är också Uppsalamiljöerna, men det är tydligen Google Earths förtjänst. Också att hänföra till kategorin "semesterläsning".

Längst ner årets utställarbrickor, både den officiella och den jag framställer för NAFS(k):s räkning i min egenskap av festivalgeneral. Och en Siri-knapp som jag förärades av Per Demervall.

Lomax av Falke.

Lomax från www.parallaxcomic.com i min skissbok.

Det blev även som jag nämnt ett bidrag i min skissbok av Falke som avbildade hjälten i den egna webbserien Parallax comic, Lomax. Ett i sanning välkommet tillskott. Jag fick också ett löfte om att det nog skulle gå att ordna en kommission trots rejäl arbetsbörda, så det skall jag höra av mig om så fort jag hinner. Klicka på bilden för att se den i större format i mitt CAF-galleri. Och därmed läggs ännu en seriefestival till handlingarna!

Tags: ,

Serier

SIS 2017 - Söndag 19/5

by caltex 11. juni 2017 17:40

Söndagen inleddes med att jag och Greger tog tunnelbanan till Odenplan och därifrån promenerade i morgonsolen på Odengatan tills vi kom fram till konditori Ritorno där vi räknade med att kunna få oss en lagom stor frukost. Jodå, det skulle gå bra, men eftersom jag bespetsat mig på en grillad macka och grillen just slagits på hann Greger avsluta sin måltid innan min ens var påbörjad. Den var dock så riklig att jag utan problem skulle kunna äta sen lunch också idag. I Kulturhuset var Mats, Johan och Olof redan på plats, men det var inte oroväckande mycket besökare (än så länge).

Mats, Johan och Greger.   Jens Lindell besöker NAFS(k).

Här har Mats och Johan tagit plats bakom bordet för att senare när vi fick besök av Jens Lindell ersättas av Greger. Intresset för vår förening var större än vanligt och vi fick sälja ett tjugotal (k)urirer samt kompletta uppsättningar av amerikanskt kulturgods som annars bara ligger och samlar damm. Flera exkollusorer lovade också att överväga ett återinträde i föreningen. Framtiden får utvisa vad som blir av detta. Överlag verkade intrycket vara att det var en högre besökssiffra än det vanligtvis är på söndagen, inte alls lika loj stämning som det brukar vara.

Per Demervall, Patric Nyström och Fabian Göranson.

Då jag lovat Per Demervall och Patric Nyström att komma och lyssna på när de intervjuades av Fabian Göranson om sin barnserie Siri tog jag mig ner till Plattan-scenen i god tid före utsatt starttid. Per och Patric infriade löftet från gårdagen att berätta om det nya albumet som är på gång (och som får titeln Siri och Mimers brunn) men förmedlade också en rejäl mängd information om bakgrunden till Siri och dess tillblivelse. Upprinnelsen var ett havererat försök att göra serie av Runer Jonsson & EWK:s barnboksfigur Vicke Viking (de tyska rättighetsinnehavarna ville detaljstyra) som istället utvecklades till Siri & vikingarna. Så kan det gå! Jag avstod från att ställa frågor för att spara tid och hastade uppför rulltrapporna till foajén där...

Göran Semb & David Haglund.

... Göran Semb samtalade med David Haglund om sin actionserie Mildh & Fromm som det nu publicerats tre avsnitt av i Fantomen och som också kommit ut samlade från Ades Media. Alla som känner Göran vet att han har talets gåva så jag hoppades att jag inte missat allför mycket under den kvart det pågått när jag anlände. Det är för övrigt ingen överdrift att påstå att publiken nog var festivalens mest homogena vid något evenemang: vita medelålders män så långt ögat nådde. Vi fick oss en rejäl dos teori om hur man undviker de vanligaste klichéerna och missförstånden i actiongenren (mycket i serien är hämtat från det man får lära sig i Hemvärnet) och också en lektion i hur det går till att samarbeta med en tecknare på andra sidan jorden. Google earth är utmärkt för att slippa ta en massa referensbilder på miljöer, bland annat.

Bror Hellman och Björn Wahlberg.   Staf Gaines och Jenny Berggrund.

Jag tog ett varv i Hörsalen (och reserverade ännu en flaska läsk hos Ola Forssblad) och såg bland annat att Stef Gaines och Jenny Berggrund delade bord i år. Som vanligt är det svårt att få ögonfäste på Stef som verkar vara överallt, hela tiden. Hos Seriefrämjandet Stockholm förtvivlade Bror Hellman över mina försök att regissera Bjön Wahlberg (förstår inte varför, det blev ju bra).

Håkan Storsaeter, Johan Ragnarsson, Jan Hoff och Daniel Lenneér.

På hörnscenen i Hörsalen var det utfrågning av redaktionen för Svenska Superserier. Håkan Storsaeter, Johan Ragnarsson och Daniel Lenneér grillades av Jan Hoff (stående).

Esjörn Jorsäter och Johan Andreasson.

Eftersom jag speciellt frågat efter det hade Johan Andreasson uppmanat Esbjörn Jorsäter att ta med några original från serien Siffe som gick i dåvarande SIF-tidningen i slutet på 80-talet. Då jag kände manusförfattaren (Johans bror Lars) var jag lite behjälplig med manusidéer från tillverkningsindustrin och det var verkligen trevligt att nu nästan 30 år senare kunna införliva det original som Esbjörn håller upp i min samling. Johan kollar sin telefon och ignorerar fotografen.

Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson signerar Vei.

Det var ingen brist på intresserade när Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson signerade sin fantasyserie Vei hos Kartago. Kön ringlade lång. Jag bröt sen för en kortare lunch hos Burger King där jag träffade Shin Mustafa som satt vid bodet intill och också var på rymmen från sitt (och Sissel Gustafssons) bord i Hörsalsfoajen. Jag återvände till Kulturhuset och Plattan-scenen för nästa programpunkt jag ville se var denna:

Sofia Olsson presenterar Harry Anderson och Sissel Gustafsson.   Sofia Olsson, Harry Anderson och Sissel Gustafsson.

På Plattan-scenen frågade Sofia Olsson ut Harry Anderson och Sissel Gustafsson om deras nya seriealbum Livet är inte alltid Hawaii och Stackars pappa som båda handlar om ämnet alkoholism i olika former. Som synes av bilderna blev det uppsluppet med många skratt trots (eller kanske tack vare) det tunga ämnet. Sissel berättade senare på dagen att Rabén & Sjögren sålt slut på alla ex av hennes album de tagit med sig, så de hade hävisat köparna till hennes bord där de också tagit slut. Det nåste vara roligt att göra en sådan succé.

Falke med min skissbok.

Tidigare under dagen hade jag lämnat min skissbok hos Falke som lovat att åstadkomma något i den, och det var nu hög tid för avhämtning. Som synes i bilden blev det hjälten i den egna webserien Parallax, Lomax. Närr jag beklagade mig över att jag missat när kommissionslistan var öppen blev jag uppmanad att mejla mina önskemål så kanske det skulle gå att ordna något. Det skall jag göra vilken dag som helst!

Yvette Gustafsson säljer seriealbum.   Mikael Grahn med Dix Dogfight-original.

Yvette Gustafsson övertygade mig om att förhandsbeställa ett ännu ej utgivet album av hennes serie Zak & Ting. Mikael Grahn tog med sig de två tillgängliga originalsidorna av hans förstlingsverk Dix Dogfight (för att komma åt resten krävs en vindsröjning) men tyvärr hade jag på grund av transportsvårigheter (rulla är inte ett alternativ) ej möjlighet att ta med dem hem. Suck. Jag hämtade min sedan tidigare reserverade läsk hos Ola Forssblad, och den var lika välsmakande som den jag konsumerat under gårdagen.

Ola Hellsten, Patrick Linderoth, Elin Jansson, Linda Gustafsson och Anders Lundgren.

Tyvärr tog Seriefestivalen slut också detta år. Anders Lundgren håller i ovanstående bild avslutningstalet medan Ola Hellsten, Patrick Linderoth, Elin Jansson och Linda Gustafsson lyssnar. När det var klart gick alla festivalens volontärer upp på scenen för att avtackas officiellt. Sen tog Ola över mikrofonen för att informera om de tråkiga städ- och utrymningsreglerna, men i dessa sammanhang är han så populär att också detta renderade jubel och applåder. Han såg inte ut att misstycka.

NAFS(k) följde uppmaningen och vi hade plockat ihop vårt pick och pack i god tid före klockan sex när det skulle vara färdigt, så efter att ha sagt adjö till Mats, Greger och Johan (Olof hade stuckit tidigare) kunde jag hinna med ett tidigare tåg till Västerås. Sen tog det flera dagar att "landa" för efter seriefestivalen är man dels fylld av energi efter alla inspirerande möten och dels fullproppad med intryck som måste bearbetas. Det är nog tur att det bara är seriefestival i Stockholm en gång om året!

Klicka på bilderna så blir de större. Fler bilder i detta flickr-album.

Tags:

Ankism | Serier

Powered by BlogEngine.NET 1.5.0.7 - Old School Theme by n3o Web Designers

Vem skriver här?

Jag heter Karl-Erik, är född 1962 och har alltid tyckt om att förmedla mina åsikter om allt möjligt i skrift. Här kommer jag att skriva om det mesta som roar eller irriterar mig för tillfället.

Nyckelord