by caltex
16. januari 2010 11:00
Blondies tredje studioplatta, Parallel Lines, har jag alltid haft ett gott öga till ända sen den först kom ut i september 1978. Innan dess hade jag skam till sägandes inte brytt mig speciellt mycket om dem, men den transformerade mig till en tämligen hängiven anhängare av gruppen, något som jag fortfarande lider av än i denna dag. Det är utan minsta tvekan höjdpunkten i deras karriär och innehåller inte en enda dålig låt! Till 30-årsjubileet släpptes en ommastrad samlarutgåva, men då jag hörde en massa dåliga saker om nyutgåvan från 2003 har jag varit tveksam att skaffa mig den. Jag har ju dessutom både originalvinylen och första CD-utgåvan i gott förvar så det kändes inte direkt nödvändigt med ännu en, men när den dök upp hos Ginza till rimligt pris gjorde jag slag i saken.
Vad det då värt att skaffa den? Ja, det tycker jag. Främst för att allt låter mycket bättre än på första CD:n. Det är en klarare ljudbild med en mycket större närvarokänsla, antagligen precis som Mike Chapman ville att det skulle låta. Bonusmaterialet är också valt med större omsorg här än på 2003-CD:n. Först och främst singelversionen av Heart of Glass (som ersattes av discoversionen på LP:n redan 1979) som inte varit alldeles enkel att få tag i tidigare. Sen ingår den franskspråkiga versionen av Sunday Girl och två skumma ommixningar av Hanging on the Telephone och Fade Away And Radiate som inte känns helt nödvändiga.
I asken finns även en DVD som innehåller videorna till Heart of Glass, Hanging on the Telephone samt Picture This. Men den verkliga karamellen ligger sist: Ett framträdande av gruppen i brittiska Top of the Pops på juldagen 1979 där de framför Sunday Girl. De som känner mig vet förmodligen att detta är min favoritlåt med Blondie, och att få se Debbie (dagen till ära iförd klänning med sjömanskrage och mörka glasögon) göra den live var verkligen pricken över i på en i alla avseenden mycket bra jubileumsutgåva. Capitol verkar ansträngt sig för att åstadkomma något extra denna gång och det skall de ha all heder av. Om inte annat så tjänar det som en påminnelse om att det bara finns en Debbie, och det förmår inte alla wannabes som poppar upp med ojämna mellanrum ändra på!