Fyndat: Tillbringare och teakfat

Idag tog jag och Tommy en rundtur bland Västerås loppisar och second hand-butiker i akt och mening att skaffa honom en utstyrsel som han utan att skämmas alltför mycket skulle kunna bära på en Downtown Abbey-maskerad han blivit bjuden på. Någon sådan fick vi såklart inte tag i (bara barnstorlekar), däremot hittade vi lite annat krafs som inte borde lämnas kvar vind för våg. För egen del plockade jag hos Stadmissionen på Hälla upp en tillbringare av styrenplast som en gång i tiden på 50-talet formgavs av den estniske flyktingen Edgar Pank och sen dess tillverkats i otaliga exemplar. Denna är troligen av ganska sent datum, men å andra sidan lär det vara det nyttoföremål som tillverkats under längst tid i Sverige, över 50 år. Jag planerar att låta den avlasta originaltillbringaren hemma i Riddarhyttan som hängt med sen 70-talet. Det är något lätt vanvördigt över det sätt som plasten imiterar slipad kristall vilket alltid gjort mig på gott humör.

På samma ställe hittade jag ett fat med trevlig design, utfört i utrotningshotat träslag, som passar bra in i mitt vardagsrum. Det är 230mm i diameter och har signaturen "Mk" på undersidan. Detta säger mig i och för sig ingenting men det är säkert ingen nackdel i alla fall. Fatet var minst sagt snustorrt och såg ut som om det någon gång av en oförstående klåpare behandlats med golvpolish. Idioter! Men efter att ha dränkts in med teakolja tre gånger slutade det att suga i sig och kunde poleras till en halvmatt finish (utan irriterande repor). Hade det sett ut på detta vis i butik hade man säkert fått lägga till en nolla på priset...