Hösttripp till London - IV

Vår sista dag i London för den här gången firades med vad jag skulle benämna "sovmorgon" (i verkligheten nyttjade jag tiden till att unna mig ett fjärde svep med rakhyveln) men trots detta var vi packade och klara att checka ut före klockan 10. Denna procedur gick utan mankemang och bärande på vårt bagage bestämde jag att vi borde göra ett besök hos Book & Comics Exchange i Notting Hill som inte ligger längre bort än att det går att ta sig dit till fots. Där var det dock stängt och tillbommat utan någon uppgift om när de ämnade öppna. Jag hann emellertid se att den halverade Fiat 500 som utgör blickfånget i skylten hos Arancina Café på andra sidan Pembridge Road fortfarande fanns kvar. Någon gång skall jag väl hinna med att äta där också:

Arancina Café komplett med halverad Fiat.

I brist på bättre plan antogs förslaget att åka tunnelbanan till St John's Wood och titta på Abbey Road-studion enhälligt. Resan tog ingen lång stund och det var heller inga problem att hitta till studion med det berömda övergångsstället som figurerar på omslaget till albumet med samma namn som gatan. Det var bara att följa strömmen av turister om man så säger... När vi kommit dit lät jag mig fotograferas i klassisk pose, fast norrifrån för att vara tvärtemot. Vi beskådade också de rikt nedklottrade grindstolparna som troligen måste målas om flera gånger om året så att nytt kludd kan få plats.   

"Joan was quizzical, studied pataphysical science in her home...."

När vi kände oss färdiga gick vi söderut tills vi kom till Marelybone Road som vi följde åt öster tills vi återigen vek av av i sydlig riktning på Baker Street som utan att det märks byter namn innan den når Oxford Street och varuhuset Selfridges. Där tog vi en rejäl titt på herravdelningen och film-, CD- och elektronikdepartementet på bottenvåningen innan vi tröttnade. På andra sidan gatan ligger Marks & Spencer som vi också betade av (fast utan någon större entusiasm). Trötta på shopping vandrade vi vidare söderut och tog en liten andhämtningspaus på en bänk i Grosvenor Square där det mest spännande som pågick var säsongens troligen sista gräsklippning. Vi beskådade också inhägnaden runt amerikanska ambassaden och de k-pistbeväpnade poliserna som bevakade den. Resten av tiden fram till lunch fördrevs med strövtåg i SoHo med omnejd och denna dag fick sen Johan sin efterlängtade KFC-måltid så inte heller den traditionen bryts: 

Snabbmat som inte finns i hemlandet.

Efter avslutad lunch hann vi inte speciellt långt innan det pep till i Johans mobil och ett SMS som tillkännagav att vårt flyg från Heathrow 18.00 var inställt trillade in. Det var bara att uppsöka närmsta tunnelbanestation och där sätta sig på Piccadilly Line mot flygplatsen. Det visade sig att det inte fanns någon anledning till oro eftersom vi på grund av tidig ankomst kunde bokas om till ett tidigare plan som skulle lyfta strax efter halv fem lokal tid. Detta lämnade en kort tid för shopping i terminal 3 (när vi passerat säkerhetskontrollen) och jag passade på att byta alla mina resterande engelska mynt mot sötsaker.  

Interiör från terminal 3.

I praktiken lyfte inte planet från startbanan förrän närmare 17.00 så vi var framme på Arlanda strax efter åtta. Men trots att jag inte behövde vänta på något bagage han jag inte med 20.15-bussen till Västerås utan måste vänta på nästa som gick 21.55. Men vad gjorde det - jag var ju ledig även nästa dag!