Julbak

by caltex 6. december 2009 18:48

En tradition som jag upprätthåller med en dåres envishet är att varje år i början av advent genomföra det årliga julbaket. Eftersom tid är en bristvara har jag begränsat det till att endast omfatta veteknäckebröd enligt familjereceptet och ibland (fast inte i år) siktkakor på samma deg. Det är viktigt att inte vänta för länge med baket då brödkakorna måste torka minst en vecka för att den riktiga sprödheten skall infinna sig. Receptet är varken svårt eller unikt, utan påminner nog om det veteknäcke som bakades i många hem förr i tiden men så här gjorde min mamma (och så vill jag också ha det):

100 g margarin (eller flott)
1/2 liter mjölk
1 paket jäst (50g)
1 tsk salt
2 msk socker
1 msk fänkål
1 tsk anis
1,3 liter (ca 800g) vetemjöl
2 msk hjorthornssalt

Stöt kryddorna i en mortel (hela köket kommer garanterat att lukta som en lakritsfabrik). Smält matfettet i en kastrull och värm mjölken däri. Smula sönder jästen i matberedarens degbunke och tillsätt degspadet och övriga ingridienser utom hjorthornssaltet och ca 3dl av mjölet. Efter att degen arbetats ihop får den vila sig och jäsa en stund innan resten av mjölet blandat med hjorthornssaltet tillsätts. Degen bearbetas ytterligare något efter detta och kavlas sen ut i tunna kakor som naggas och gräddas i 225º tills de börjat få färg. De ställs därefter på tork (har man bråttom skall det gå att torka dem i svag ugnsvärme men då är det inte säkert att konsistensen blir den rätta).

 

Bakbord

Allt är klart för att börja baka. Redskapen är väl beprövade och har varit med i många år. Grässlan som används för att lossa kakorna från bakbordet är tillverkad av min morbror och gör god tjänst fast den säkert är mer än 70 år gammal vid det här laget.


Kakmått

Kakmåttet har tillhört min mormor och jag är följaktligen tredje generationen som använder mig av det. Lödningarna är omgjorda av min far någon gång på 70-talet så det är ingen fara om man trycker hårt när kakorna skall tas ut.


Jäsning på gång.

Här börjar det arta sig. Mammas broderade bakdukar gör att kakorna jäser lite snabbare (men med 15 grader i köket så är det ett under att det jäser överhuvudtaget). Med endast 4 bakplåtar krävs det en långt driven logistik för att kunna både kavla, jäsa och grädda samtidigt. För övrigt är det fortfarande svårt att kavla ut kakorna så tunna som de skall vara. Hade jag inte sett mamma göra det med egna ögon hade jag tvivlat på ett det överhuvudtaget var genomförbart!


Färdigt bröd.

Och här är slutresultatet. Nu skall de bara stå och torka ett par veckor innan de är klara att ätas. Knäckebrödet vill jag inte vara utan till julmusten, köttbullarna och skinkan när det är dags att äta jullunch på julafton!

Tags: , , ,

Mat & dryck

Kommentarer

2009-12-06 22:11:59 #

Fina bilder!
Även vi har idag julbakat och smakat på de underbara bröden. Men som skåning var jag till en början lite skeptisk. Nu är bröden ett måste på julbordet.
Den första skåningen som någon för flera hundra år sedan smakade  på ett knäckebröd hade följande kommentar att delge till världen:
Gott är det inte.
Mätt blir man inte.
Men det är ju alltid ett tidsfördriv.

Torsten Sweden |

2009-12-06 22:58:19 #

När man vet hur litet Karl-Eriks kök är inser man vilken bedrift det är att baka på detta vis, att sedan vid samma tillfälle även göra siktkakor ter sig än svårare!
Trevligt och inspirerande inlägg!

Markus Sweden |

2009-12-11 15:13:51 #

Jag tyckte det skulle vara roligt att förnya receptet, så jag bakade med grovt rågmjöl och dinkelmjöl.
Det skulle jag inte ha gjort!
Äldsta dotters kommentar: Lite för mycket hästfoder för min smak!

AnnaLena Sweden |

2009-12-12 00:07:22 #

Aja baja! Inte mäppla med familjereceptet. Tur att Frida hade vett att tala klarspråk om resultatet. Å andra sidan - det kunde ju ha blivit succé...Wink

Karl-Erik Sweden |

Kommentarer är stängt

Powered by BlogEngine.NET 1.5.0.7 - Old School Theme by n3o Web Designers

Vem skriver här?

Jag heter Karl-Erik, är född 1962 och har alltid tyckt om att förmedla mina åsikter om allt möjligt i skrift. Här kommer jag att skriva om det mesta som roar eller irriterar mig för tillfället.

Nyckelord