Lat dag i förorten.

I söndags tog jag Long Island Rail Road 11.16 från Penn Station till Hicksville dår jag blev upplockad av Ro strax före 12 i hennes Hyundai Tucson. Det var tänkt att eftermiddagen skulle fördrivas med diverse icke speciellt ansträngande aktiviteter och när vi kommit fram till det Bausertska residenset i East Meadow lade Ken precis sista handen vid de rörmokeriarbeten i köket som måste vara klara när golvläggaren dyker upp. När han sen fräschat upp sig gick vi iförda badbyxor över till grannarna Bob & Doris som visserligen inte var hemma men det lät vi inte hindra oss från att utnyttja deras pool en stund. Mycket uppfriskande. Både Bob & Doris kom sedemera hem så jag kunde hälsa på dem och förhöra mig om hur barnbarnet mådde.

När vi klivit upp och återvänt hem värmde Ken upp resterna från gårdagen som kompletterade med några grillkorvar tjänade som en lättare lunch. Vi fördrev sen tiden med att lyssna på musik av Karla Bonoff och besöka två filialer av butikskedjan "Unique" som säljer begagnade kläder och prylar till attraktiva priser. Den första, som för övrigt var inhyst i källaren på den gamla loppmarknaden i Levittown, visade sig ha ett bra utbud så Ken fyndade T-shirtar och hattar medan jag triumferande kunde plocka hem en äkta Baracuta G-9 Harrington i rätt storlek och utmärkt skick för endast $9.95. På det andra stället i Westbury var priserna något mer differentierade vilket inte hindrade Ken från att gå ut med en LP med en för mig okänd artist och ytterligare en T-shirt (Ro var inte amuserad).

Därefter blandade Ken en Whiskey Sour åt sig själv och en Cosmopolitan åt Ro medan jag höll till godo med ännu en flaska Mike´s Hard Lemonade. Jag har spanat efter denna av Ken prefererade dryck överallt men bara sett den här.

Eftersom mina fötter befann sig i ett bedrövligt skick efter gårdagens långpromenad tyckte Ken att ett dopp i jacuzzin var precis vad de behövde för att de skulle kännas bättre och det hade han naturligtvis helt rätt i! Lagom till vi var färdigmasserade av de varma vattenstrålarna hade ryktet om att locket var avtaget spridit sig till grannhusen, så Bob och hans äldste son Craig (som bor i huset mitt emellan) dök nu upp för att dyka i. Medan de gonade sig i badet visade Ken mig sitt grönsaksland där basilika och tomater frodades i värmen medan det i övrigt hade tagits över helt av diverse ogräs. Det blir mycket pesto i vinter!

Medan allt detta pågick hade Ro pysslat med middagsförberedelser och lagom tills dess att Doris kom över med barnbarnet i släptåg var det dags att tända grillen. På den tillredde Ken två större bitar fläskfilé som sen avnjöts tillsammans med potatisgratäng, ugnsstekt äggplanta, färsk majs (mums) och något jag misstänkte var matvete. Alla lät sig väl smaka och Ken korkade upp vinflaskan (lokalt framställd på vingården Raphael en bit längre ut på Long Island) som jag tagit med mig. När det ventilerats en stund smakade det inte dumt alls!

När alla var nöjda och ätit allt de ville ha hämtade Ken ett lagom stort sortiment av glass som i alla fall jag och han högg in på med stor entusiasm. Värdparet fascinerades av att jag tydligen var den enda vid sidan av barnbarnet Amanda som gillade smaken Chocolate Chip Mint. Man hade nämligen haft vissa dubier om den skulle hunnit förbrukats innan den blivit otjänlig då hon inte hälsar på mormor och morfar tillräckligt ofta. Jag fattade vinken och tog tredubbla portioner. Med tanke på detta var det tur att tåget tillbaka till Manhattan hade Penn Station som ändstation så det var riskfritt att slumra till...