by caltex
18. november 2011 19:45
Från Ola Skogängs signeringssession hos Staffar tog jag tunnelbanan till Hornstull, för därifrån är det inte långt till Reimersholme där NAFS(k):s höstmöte troligen redan hade pågått i över tjugo minuter. På vägen dit träffade jag Per Vedin som också var försenad, men som vi misstänkt hade mötet knappt kommit igång utan de som anlänt tittade på film som Bror Hellman hade haft med sig. Efter att ha hälsat på alla gamla bekanta satte vi oss ner och inväntade att mötet skulle börja (som vanligt 13.13 lokal ankeborgstid vilket är väldigt flexibelt).
Ordförande Mats Nilsson förklarar mötet öppnat och den "vanlige medlemmen" Per Starbäck lyssnar uppmärksamt med sin brorson på höger sida.
Efter ett kort inledningsanförende där han konstaterade att det som vanligt vid detta möte inte fanns någon formell dagordning övergick mötet att titta på en inspelning från årets bokmässa i Göteborg där Åsa Warnqvist intervjuar Don Rosa. Det gjorde hon med den äran och det enda som man kunde anmärka på var ljudkvalitén men den var det inte mycket att göra åt. Kul för alla de som inte hade haft möjlighet att närvara personligen (eller som i mitt fall åkt hem dagen innan). Vid det här laget hade alla eftersläntrare anlänt, och sist var enligt gängse sed den svenska ankismens farbror, Göran Ribe. Auditoriet såg ut så här:
Därefter berättade Stefan Diös efter bästa förmåga om den nya bokserien Don Rosas samlade verk vars första del förelåg till bokmässan vilket också föranlett Dons närvaro:
Stefan hade mycket att fötälja om hur finputsningen av texten gått till, för tydligen kräver Don denna gång en större överensstämmelse med hans originaltext jämfört med tidigare utgåvor, och det kan vara nog så knivigt att få till när man också skall försöka anpassa texten till svenska förhållanden. Stefan var tacksam att det inte var han som skulle göra det, utan denna gång bistår han bara med råd och tips om hur han tänkte när han översatte första gången. Under tiden visades ordförandens eget exemplar av första bandet upp för de som inte haft tillfälle att titta närmare på det tidigare.
Sen var det dags för fikapaus och då ingen annan kände sig manad att sköta kaffebryggaren av restaurangmodell såg jag till att den sattes igång. Hur kaffet blev vet jag emellertid inte, för då jag var bortbjuden samma kväll (Stefan & Anna skulle bjuda på chili con carne och visa bilder från sin nyligen avslutade månadslånga resa till västra USA) måste jag hasta iväg för att hinna med 16.10-bussen tillbaka till Västerås.